Mer om pälsindustrin
Päls är något som många av oss verkar tro hör till det förgångna. Men sanningen är den att 1,2 miljoner minkar och tusentals chinchillor och kaniner dödas varje år på svenska pälsdjursfarmer. Detta efter att de levt ett kort och fruktansvärt liv i små, trånga burar.
I hela världen dödar pälsindustrin över 40 miljoner djur per år!
85% av all päls på marknaden kommer från pälsdjursfarmer. Farmer som håller tusentals djur inspärrade för att sedan döda och flå dem.
I paragraf 4 i djurskyddslagen står det ”… att djur som föds upp för pälsproduktion ska hållas och skötas på ett sådant sätt att de kan bete sig naturligt och så att det främjar deras hälsa.” Man kan fråga sig hur naturligt det är för minkar, som i det fria rör sig över stora ytor, att sitta instänga i en nätbur mindre än en uppslagen kvällstidning. Eller hur naturligt det är för chinchillor, som i det fria lever i bergen i Sydamerika, att sitta i burar utan någon som helst stimulans?
De djur som inte föds upp på farmer fångas i fällor eller bensaxar i utlandet. Sverige har sedan många år förbjudit dessa bensaxar då de anses för grymma, men trots detta så importeras mängder av fällfångat skinn till Sverige.
Pälsindustrin försöker rättfärdiga djurplågeriet mot djuren genom att påstå att päls är miljövänligt. Men det är långt från sanningen: Pälsdjursfarmer är klassade som miljöfarlig verksamhet, de bidrar till att grundvattnet förorenas, kropparna från de flådda djuren är ett stort miljöproblem, vid beredningen av pälsarna används en stor mängd kemikalieblandningar med krom-innehåll.
Pälsindustrin är dock en industri som är på utdöende! I Sverige har rävfarmningen helt stoppats, och det finns bara ett fåtal chinchillafarmer kvar tack vare påtryckningar från djurrättsrörelsen. Flera andra europeiska länder har insett hur grymt det är med pälsdjursuppfödning och har antingen förbjudit det helt eller infört väldigt hårda regler som i praktiken omöjliggör pälsdjursuppfödning.